blueberrybells

Jag har chattat med Jessika nu hela kvällen, och vi har bland annat diskuterat musik och låtar som framkallar starka känslor. Så då tänkte jag att jag kan ju typ... lägga upp lite texter och så här, från några av mina favoritlåtar som berör mig mest. Börjar med:

Subway to Sally - Feuerkind

(...)

Ich bin ein Stern aus flüssigem Metal,
Ich bin ein Stern,
Alles wird in meinen Armen Asche
Ein Stern, doch kein Feuer blendend weiß
Taute je in mir das Eis.

(...)

Översättning:

I am a star made from liquid metal
I am a star
Everything turns to ashes in my arms
A star, but no blindingly white fire
Ever melted the ice in me

Subway to Sally har varit stora musikfavoriter för mig sedan jag hörde dem första gången back in... herregud jag vet inte... Mitten av 2007 enligt min StS-mapp. Just Feuerkind är den vackraste av deras låtar. Min uppfattning är att den handlar om en adopterad pojke som inte får någon kärlek (mer tvärtom) i sitt 'hem'. Det enda som skulle kunna värma honom är hans föräldrar men han får aldrig träffa dem, så han lever i kyla. Trots att han sjunger att han är en 'stjärna' vars flammor bränner allt till aska i sin famn så finns det ingen eld som kan smälta isen inom honom.
Feuerkind utstrålar så mycket känslor att jag blir alltid tårögd av att höra den, vilket humör jag än är på, för den låter så ärlig och desperat. Btw, Feuerkind betyder Eldbarn, och i texten bränner han också ner huset han bor i.

Next one out is:

Kent - Socker

Spelar det längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp
Var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig
Sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
Ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu
Via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej

Men ingen, ingen, ingen, ingen hör...

(...)

... Jocke låter så uppgiven! Och "Men jag sa alltid nej. Men ingen ingen ingen hör", det är så vackert... och framför allt SORGLIGT. Typ nån som är trött på samhället vi lever i och inte bara vill flyta med strömmen, men han har gett upp och gör det ändå för han är så trött på att ingen lyssnar när han säger ifrån så han bryr sig inte om någonting längre. Och andra versen, ingenting är heligt längre, Jesus har sålt sin själ till massmedia pga det är det som förväntas av honom osv. Hela låten inger en ganska hopplös känsla, men den är så fin.

Vi kör på med en till Kentlåt:

Kent - 747

(...)

Tystnad
En rökfri viskning
Det är exakt vad vi vill ha
det luftkonditionerade ljudet av fart
Du är värd att dö för
Ni kan skratta om ni vill
Håna oss vi rör oss ni står still...

Lyssnar
stel och fastspänd
och när paniken bryter ut
ler Du svagt och viskar till mig Du
är värd att dö för
Men mot gummi, glas & metall
betyder ett mirakel inget alls...

Ok, I'll be honest with you. Bara att läsa texten gör att ögonen sill svämma över, och när de spelade den på konserten den 13 maj vällde tårarna fram (känner att jag börjar bli lite löjlig nu, hehe). MEN! Den är så enkel och avskalad. Och nära, för den handlar ju uppenbarligen om passagerare i ett störtande flygplan, och ja, sånt händer ju ;_; Men bara tanken att sitta brevid sin älskade och vänta på att dö, det är ju helt sjukt.

Mer svenskt:

Kristian Anttila - Paris

(...)

Du sa; stopp
Muren restes och golvet öppnade sin famn
Jag gav min framtid till en snurrande kompass som sände mig iväg…

Så hörde du…
Det är jag som är bränderna i Paris
Det är jag som är skotten i Turin
Det är jag som är viljan och vinden och inget rör mig

Det är jag som är drömmen om Amerika
Det är jag som är arvet i Spanien
Det är jag som är viljan och vinden men fann inget mod när jag ville be dig bli kvar…

(...)

Inget slashcry här asso! Dock min favoritlåt med Kristian, för det är en (imho) lite annorlunda kärlekslåt. Den displayar ju det här med att va kär men inte våga avslöja sig för föremålet för ens intresse, hehe, men ah... Han sjunger ju i princip att han i vanliga fall är självsäker och framåt inte rädd för något, men har träffat någon som faktiskt får honom att bli jätteblyg. Och fyfan vad det kan va jobbigt när man ba OMG JAG VILL VA MED DEN PERSON men inte vågar visa det. Haha det finns så många kärlekslåtar, men den här är speciell. Den är så spot on liksom!

Nu har jag varit tillräckligt patriotisk tycker jag, så let me introduce to you:

Hannah Fury - Away

I heard he is missing in the river now
They say he is nowhere to be found
I hope she sang the sweetest lullaby
So that he was calm when he went down

Angels sing Glory Hallelujah
But he will bring his voice to heaven and blow them all away
He will bring his voice to heaven and blow them all away

(...)

Jag tycker den här låten är helt sjukt vacker! Hannahs röst är magisk, och texten också. Och det är så fint... den här killen har väl drunknat... men låten är så lugn, inte liksom desperat, utan mer jag-hoppas-han-är-somewhere-better-now. Och liksom inte typ FUCK THE RIVER utan mer i "flodgudinnan älskade honom så mycket att hon ville ha honom för sig själv och kommer ta väldigt väl handom honom"-andan. Och hon bara konstaterar att hans röst är vackrare än änglarnas och... eh. Att den drunknade är/var en sån underbar person, så det är mer en kärleksförklaring (vänskaps-?) än en sorgesång liksom. I like that.

Nu börjar det bli lite sent, så jag tror att detta får bli den avslutande låten:

Jack Off Jill - When I Am Queen

When I am queen I will insist with perfect scars upon my wrists
that everything you once held dear is taken away from you

When I am queen sweet girlscout's face and not a one will fall from grace
If all their hearts I could replace, but until then I'll have to...

Drown drown drown myself (...)

When I am queen I will not wait my body type will still be great
I will not leave it up to fate because I hate you too

When I am queen they all will see the patron saint of self-injury
the glitter sores will heal themselves I'll play the part of someone else

Drown drown drown myself
Drown drown drown myself

Jessicka är så jävla powerful! De som förtjänar det (alla assholes som förstör för andra) ska få lida som fan och de som blivit skadade (girlscouts skulle jag vilja översätta till alla trasiga flickor) ska få upprättelse och deras sår ska läka, om hon fick bestämma. Hon är själv en "girlscout" med såriga handleder och hon är pretty fucking rasande. Hon mår uppenbarligen inte så bra själv och vill hämnas på dem som skadat henne och hennes girlscouts, för hon vet hur de känner och vill hela dem. Men hon är inte drottningen (än), och för att bli det, klara det, måste hon bli någon annan "I'll play the part of someone else", någon som är starkare, och fram tills dess är det enda hon kan göra att "drown drown (her)self". Och jag förstår precis hur hon känner sig och ja det är en väldigt arg och ärlig låt som bara går rakt in i en. Jag blir arg när jag lyssnar på When I am Queen, men den är sjukt bra.