"

Människans egoism.

Idag var det skolbio, ett projekt på vår skola som betyder att vi går på bio en gång per termin, om olika ämnen. Denna gång såg vi filmen "Gattaca". Rekommenderar den starkt, även om den är från 1997 (typ stenåldern), så är det en riktigt bra film, och dystopier är alltid intressanta.

I korta drag handlar den om hur alla i framtiden "tas fram" genom genmodifikation, och är de "perfekta" människorna. Självklart finns också "kärleksbarnen" som blivit till naturligt, men dessa får knappast ta plats i samhället, då de är långt ifrån det perfekta idealet som präglar samhället.

I diskussionerna slog det mig efteråt, att det är ju hit vi är på väg. Vi strävar efter att bli bättre och bättre, snyggare och snyggare och utvecklingen har exploderat på alla möjliga nivåer. Allt som säkerställer vår existens, och gör sitautionen bättre för oss just nu drar vi oss till.

För att dra en liten parallell. Många har säkert läst om isbjörnen Knut, som blev en kändis när hans mamma inte ville kännas vid honom, och han togs hand om av människor. Nu har Knut dött för ett tag sedan, och många diskussioner om det är rätt eller fel att hjälpa djur som blivit bortstötta av sin moder har blossat upp. Det är ju ändå naturens gång, och kanske var det menat att Knut skulle dö från första början, har argumenten varit.

En fråga man då bör ställa sig är, varför diskuterar ingen om naturens gång när det gäller människor? Vi håller ofta våra nära och kära vid liv genom kemiska mediciner i onaturligt stora mängder och annat under lång tid. Är det inte också naturens gång kanske, går inte vi människor emot naturen?

Hur långt ska detta gå, är frågan. När vi människor har utvecklat sätt att vara odödliga på, ännu fler sätt att bli snyggare, bättre, starkare, smartare. Vem kommer säga STOPP, NEJ? När någon gör det, hur många kommer lyssna?

För dit kommer vi nog, förr eller senare, vi kan bli bättre och bättre, och leva längra och längre redan idag. Vår egoism, och vårt tänkande sträcker sig inte tillräckligt långt för att inse att något är fel när vi tillslut lyckas göra oss odödliga, och allt därinnan. Vi har redan idag kommit väldigt långt i utvecklingen, så varför skulle vi inte kunna komma längre... Finns det någon som är beredd att offra den mänskliga individualismen, sin egoism, sitt eget liv och karriär för att det "inte är i enlighet med hur vi är skapade"? Det kommer nog att finnas några extremister, den stora massan som kanske håller tyst eller "gör något iallafall", och så de som inte vill se nackdelarna när vi väl är där i framtiden. Precis som med miljöfrågan, och de enorma miljöproblemen som vi själva skapat oss...

Nu säger jag inte att jag är emot medicinering, men hur långt ska det gå, och kommer någon säga stopp, eller är vi människor alldeles för smarta för att kunna hantera vår smarthet och kunskap..

"

Text av Emil Svensson som lyckats sätta ord på någonting som stört mig ortoligt länge.